Amen, ska hon inte ta och ge sig snart med alla dessa bilder?!

Blir lite fler "ordentliga" bilder på W's rum som jag tagit idag. På de andra ser man ju inte så mycket av själva rummet, men nu borde er bild vara komplett. Annars är det ju bara till att knacka på hos oss.
Eller ring på ringklockan, förresten. Vi har coolaste ringsignalen, och det är ju inte så ofta det kommer nån som faktiskt använder klockan.
Så om ni tänker droppa in för att titta på Wildas rum, ring på ringklockan så lyssnar vi till "Stay just a little bit longer" en liten sväng.

P.S. 1) Rummets ägare råkar vara med på en del av bilderna, eftersom denne ska vistas inom 2 meters radie från rummets ägares mamma. Detta får ni bortse ifrån, hon är liksom inte en del av inredningen. Men en fin accessoar, hon funkar till alla färger ;) )

P.S. 2) Borste även från det faktum att det inte finns några gardiner, Wilda är skiiitsvår att vara iväg och shoppa gardiner med! Kvittar vilka jag än pekar på, så verkar det inte vara gott nog. Snart ger jag upp min ideologi om att Wilda ska ha valfrihet, och bestämmer åt henne istället! Kan fan inte hålla på och dalta hur länge som!








Fina gungstolen som min farfar restaurerat för några år sedan passade perfekt in på Wildas rum.
Filten som hänger över är Wildas första, och den köpte vi när hon var några dagar gammal för att hon skulle få ha något eget i kuvösen. Den och ett litet lejon, som sedan hängde med till bilbarnstolen.


I hörnan ska rummets ägares pappa bygga en garderob. När behovet uppstår.
Vilket det kommer göra om hon blir lik mor sin.


Konst på väggarna är ju ett måste.




Bara kollar så att det står stadigt här, mamma.


Meh, hallå?! Min kycklinggryta är ju jättegod!

Tisdag redan, snart är det torsdag. Och DET är minsann en speciell dag. Inte vilken dag som helst.
Det är Wildas första födelsedag! Så på lördag blir det festligheter här i huset.

Helgen spenderades hemma, ganska lugnt. I söndags träffade vi "bebisarna" igen, men denna gången var papporna med också. Vi var ute på promenad och sedan fikade vi hemma hos Emma och Jimmy i Östra Ljungby. Vi prickade in perfekt promenad-väder, och efteråt kunde töserna snacka ikapp och även vi vuxna.
På kvällen bjöd svärföräldrarna på skinkstek och äpplekaka, inte alls dumt.
En mycket bra dag, kort och gott.

Förra veckan ställde jag mig vid spisen och gjorde Wildamat. Själv tyckte jag att det blev jättegott, men Wilda är ju lite kräsen. Det var ju ingen "Potatis och kalkon" Från HIPP, men det fick gå ner.


Åh, det finns så mycket att säga om detta!

Jag bara varnar nu först, detta inlägget kommer BARA handla om en försvunnen termos. Så om det inte passar, är det bättre du lämnar istället för att gnälla om det. Kaffetermos alltså.

För ungefär två veckor sedan var min mormor och mamma här och vi skulle fika lite. När kaffet var klart hittade jag inte vår silvriga kaffetermos på sin vanliga plats.
Turligt nog kom Fredrik också hem en sväng vid den tiden, och det brukar vara han som slarvat med att ta med sin jobbetermos hem, och i all hast på morgonen får ta den silvriga istället.
Något som inte ALLS uppskattas av mig. "Har man glömt termosen på jobb, får man stå sitt kast och vara utan kaffe" Tyvärr får jag inget medhåll i mina principer.
Nej, han hade inte sett den, hävdade han.
I alla fall, i lördags förra veckan hade vi ett par kompisar här, och samma visa då. Ingen termos att hälla kaffet i.
Under dessa två veckor har jag frågat Fredrik tre-fyra gånger var termosen kan finnas, om han har sett den nånstans, om han har ställt den på nåt konstigt ställe efter att ha tömt diskmaskinen (kom på senare att vi inte diskar den i maskin). Men nej, han vet inget, har inte sett den, har inte tömt diskmaskinen.
Jävligt märkligt då.
Idag kom termosen på tal. Igen. Jag frågade om Fredrik verkligen kunde tänka efter denna gången.
Helt plötsligt blir Fredrik lite småupprörd, och han utbrister: Jag har tappat den på jobb! Den är isönder!! nästan skriker han.
Jag blir helt stum och vet inte vad jag ska säga riktigt. Vet inte var jag ska börja. Fredrik undviker min blick, vill inte prata om det och byter samtalsämne "Vilka fina tulpaner, vem har du fått dem av?"

Vadvardetjagsa?Varförtardumedtermosentilljobb?Dufårskylladigsjälvnärduharglömtdenandra!Närhadedutänktberättadettaförmig?Harjagletateftertermosenitvåveckorheltionödan?Fanndudetroande?Hurskadugottgöradetta?Jagskafanhaenmycketfinaretermos!Varförgjordedudet?Jagharjusagttilldigsåmångagånger!
och

VAD
VAR
DET
JAG
SAAAAAA?!




Nu finns bara minnena kvar. (Bild från Google)

Mammahjärtat fick sig en törn idag.

Jag har en pall i köket för att nå upp lite varstans till mina hemliga gömmor och sånt, och den pallen tycker Wilda är himla festlig. Idag har hon hängt lite på golvet, med sin fina hjälm of cörse. Hon kom på tidigare idag att man kunde föra pallen framför sig, precis som med matstolen och gåstolen.
Men denna gången gick något väldigt snett. Hon snubblade över pallen och det KUNDE sett väldigt kul ut, om hon inte damp ner med huvudet först i golvet. Jag vill säga att det liknade Stockholms blodbad och det såg inte på några som helst premisser kul ut.
När det slutat blöda och mamman slutat hysteri-snörvla kunde vi titta lite närmre och se att det i alla fall inte var tänderna som slagit i. Överläppen drabbades hårdast idag, ja eller jag, det är inte fastställt ännu.
Hon blev sitt vanliga glada jag igen efter en stunds mysande med mamman och pappan.

Lite jämförelsebilder:
Wilda igår i parken. Utan fläskläpp.


Och idag med fläskig läpp:



Nä, nu ska jag göra min man sällskap som redan intagit soffan!

Bildande

Idag fick vi nyheten om en ny familjemedlem hos Bernadottes. Myspys :)
Dock tråkigt med alla negativa kommentarer på nätet, kan jag tycka. Hur som haver så har ju ett barn faktiskt kommit till världen, och vad man nu än vill säga så ÄR det inte vilket barn som helst.
Tyvärr haglade det in negativa kommentarer bland de många lyckönskningarna. "Avstår från att gratulera", "kunde inte bry mig mindre" (gör du ju visst när du kommenterar, dumhuve!), "Krossa monarkin", "Ingen skrev i tidningen när jag fick min prins"
Ännu värre var personen som klankade ner på Victorias utseende.
Denna människa hoppades att bebisen skulle bli lik Madeleine istället för Victoria eftersom hon är söt i alla fall.
Okej? Skulle storasystern vara FUL då eller?


Bild tagen från Google.

Mm, en riktig rugguggla, må jag säga... :S
Jag är kanske inte världens rojalist, men jag gillar kungafamiljen och är glad för deras skull.
Klaga inte i onödan, är min mening.
Nä, grattis som fan säger jag! och välkommen in i föräldralivet.


Åter till ordningen.

Order I said!

Sluta flamsa nu och lyssna på vad jag har att säga, annars kan du gå ut.


Eftersom rubriken får ha nått med inlägget att göra (det MÅSTE ju inte det, det är ju som bekant jag som bestämmer här, men ibland kan man behöva tillämpa den sociala kompetens jag införskaffat på mina 25 vintrar), så tänkte jag även idag (!) bjuda på lite bilder. Generöst som fan, känner jag.

Jag har traggat huuuur länge som helst om att vi skulle åka till parken med W och gunga lite, och se lite om hon gillar det. En gång för några veckor sedan byltade vi på henne en massa för att åka och gunga, körde iväg också somnar ungen i bilen. Det blev att vi körde runt lite i byn, men bestämde oss för att köra hem till mina föräldrar och äta köpemat.
I alla fall, hon somnar i bilen idag igen men nu tänkte jag inte ge mig, idag ska ungen gunga fanimej!
Och det var väl kul... en sisådär 2-3 minuter...



Wiiiiii!

och sen var det inte intressant längre..




Vi träffade på min kusin som var ute med sin Oliver och HAN däremot var skojig.







Sen körde vi hem till mina föräldrar och hämtade vatten till Wilda (vårt innehåller mer flourid än kommunalt och kan ge fläckar på tänderna hos småfolk under 1½ år).



Litta lektyr..



Tidigare i veckan:

Fyllda paprikor for dinner.


Japp, nu kryper donnan. Eller, lite då och då, när hon känner för det. Det är liksom ingen som ska tro att den kan befalla henne till att göra något, för ALLT är på hennes villkor ;)


Lära-gå-hjälmen visade sig vara ett riktigt bra köp, det säger mammahjärtat i alla fall, och jag litar på det.


Klättras ska det göras. Och finns det ingen möbel i närheten, får man ta mamman istället. Eller nån helt okänd, hon har inte så stora krav precis.


Busungeee!


Pappas axel är perfekt att sova på!


Vår nya fina bil =)




Vi är så nöjda så!

Imorgon är det helg igen (ovanligt eller?), och vi har inga planer för dagarna, mer än föräldraträff på söndag förmiddag och det ser vi fram emot, alltid lika kul! (förutom när andra barn stoppar in fingret i Wildas mun och Wilda biter och andra barnet gråter högt och fäller stora krokodiltårar, då är det inte så kul.)


Tack för besöket och välkommen åter. Medtag egen dricka. 


Idag blir det bara lite bilder, men det får ni fan vara nöjda med.

Bjuder på lite bilder från fisongens rum.












Ni förstår kanske vad temat i rummet är..? :)


men inte allt förstås..





och till sist bjuder vi på en glad unge som väntar på att bli upplockad från sängen efter en tupplur.






Forsmölledammen

Gnälla kan man göra om att det är kallt  och alla kläder man måste ha på sig, och att skrapa rutor är det väl ingen som definierar kul?
MEN - fint är det. Det kan vi inte komma ifrån.
Ljug inte, du tycker också det.

























Tack o hej!

Fan också

Nu blev jag ju ändå sådär töntig som jag bestämde att jag inte skulle bli.
En efter en lade de upp bilder på fejan och visade upp sina fina blommor och berättade om hur de blev uppvaktade and so on.
Blev nästan lite bitter där ett tag tillochmed.

Fredrik kom hem från jobbet, inget med sig ut från bilen. :(
Nä, det var ju själve fan tänkte jag då. Jag får fan aldrig blommor!
Inte på mors dag (har ju bara haft en än så länge, men ändå), inte på min födelsedag (jaaaaja, jag får annat då), ALDRIG på vår årsdag och aldrig på alla hjärtans dag heller.
Så jag gick nästan och laddade för ett miniutbrott när han var på väg in.
Han kommer in och visar nunan från tvättstugan, går och pussar lite på W och sen tillbaka för att byta om och tvätta av sig. Så jag sätter mig och ska ge Wilda mat och är lite småsur, men när han kommer tillbaka har han inte bara en bukett utan två med sig! En till mig och en till Wilda såklart! Två tjejer att uppvakta nu ju.
Jag blev så glad för jag trodde verkligen inte att jag skulle få nån blomma, eftersom denna dagen inte skiljer sig från nån annan "högtidlig" dag. I alla fall inte i blomväg.
Jag blev så glad att jag tillochmed sållade mig till töntarna som lade upp bilder.
Det var ju inte riktigt så det var tänkt. Men så blir det väl aldrig nästan.

Fredrik själv fick potatishjärtan av mig och blev nog lika glad som jag för blommorna!


Så, nu är ju detta som bekant min blogg och då kan jag ju göra vad jag vill. Nästan. Så jag tänker skryta =)

Wilda-buketten


Och Lina-buketten


Häromdagen var det ju så fint och vitt ute så efter simmet när Wilda sov som bäst i bilen passade jag på med kameran. Perfekt när W ändå var i bilen tog jag en runda till Forsmölledammen också. 
Så här fint kan vi ha det hos oss










och den sista som även är min personliga favorit.



Snart kommer Fredrik hem från innebandyn, stark som en oxe, och då ska vi äta skrikigt rosa pannacotta, dagen till ära.

Haj!

Sammanfattning

Idag - Alla hjärtans dag, no shit sherlock. Fejan säger allt. Den håller reda på om det är fredag eller vilket väder det är. intelligent som fan den där sidan.

Ny bil - Check! varit ute o rallat idag och försökt lära känna vår nya familjemedlem, det är najs, den är så fiiin.

Handling - Oh yes, Storan är vårt andra hem. idag köpte jag frysta hallon, blåbär och mango, ska se hur det blir att göra efterrätt till ongen. De har fått in min absoluta favorit-ölkorv igen, sooooom jag väntat och längat. hela 6 st fick ett nytt hem idag, en dog.

Lchf - Just idag är jag stark.  Det går bra nu. (igår not so good) :-)

Jordgubbste - himmelskt!

MÖJLIGHETEN att jobba till du är 75 - men gnäll lite. du som inte orkar eller kan jobba till 75 lär inte bli tvingad till det. förtidspension eller sjukskrivning, precis som det är idag. dessutom ska det rätt mkt till innan en sån grej som pensionsåldern ändras, så tagga ner liksom.

dagis/dagmamma/jobb-ångest - check! först och främst att lämna Wilda till någon annan, tänk om hon inte trivs alls? andra barn kanske är dumma mot henne (något jag oroar mig redan för är hur det ska bli i skolan), Wilda kanske är den som är dum? som om det inte räcker ska jag gå tillbaka till ett jobb som jag vantrivs med. finns INGET som är positivt den 3 september 2012, kan jag säga. :(

gnällig unge - check! så nu skiter vi i detta och sätter oss i soffan och myser istället!

Vet inte vad som flög i mig...

Förstår inte hur jag kunde tro att jag skulle klara av att se "Allt för min syster".


Jag vet ju hur jag blir.
Förstår inte.

RSS 2.0