Det har kanske inte regnat idag (inte vet jag, har inte varit ute idag), men ostsås-inlägget kommer nu iallafall!
Den omtalade Bechamelsås-anekdoten, här kommer inlägget!
Ja, för er som inte hängt med från början kan man få en liten recap här.
Alla ombord? Då kör vi.
Nu hoppas jag att jag inte höjt förväntningarna till skyarna över denna lilla historia, eftersom det verkligen inte är nått över sig speciellt. Det är alltså ingen HAHAHAHAHA-historia, utan kanske mer en hehe-historia.
Fredrik var som sagt och handlade ett flertal gånger den dagen, och innan han körde hemifrån förklarade jag var jag trodde att såsen skulle stå, allt för att det skulle gå så fort som möjligt.
Fredrik brukar bara lyssna med ¼ av ett öra, så efter en stund ringer han, inte helt oväntat.
F: Hej! Var sa du att såsen skulle finnas?
L: Antingen vid köttet eller vid den färska pastan.
F: Asså, jag har tre stycken från personalen här nu som hjälper mig att leta. Och de säger att de aldrig haft färdig Bechamelsås.
L: JO! Det finns visst, jag har ju köpt den hos dem innan! (Ungefär är nånstans börjar jag undra om jag ska behöva köra in till affären själv och visa var fan såsjävlen står) Grön Tetraförpackning, Knorrs.
F: (Förmedlar vidare mina ord till personalen som fortfarande hävdar att de inte har såsen, ber också Fredrik att fråga mig (igen) var den i så fall skulle stå)
L: (Slår mig för pannan. Asså, jag orkar inte) Vid den färska pastan, ungefär där påläggen går över till korv som sen blir bacon. Efter baconen kommer färsk pasta och lasagneplattor, och där borde såsen vara.
F: (går bort mot kyldisken) Korv... Färsk pasta... Lasagneplattor... Jaha, minsjäl! Där är såsen! Bechamelsås, Knorr.
L: Jaa, precis där jag sa att den skulle stå. (Lite lagom nöjd, inte alls överdrivet eller så)
Om folk bara kunde lyssna på mig FRÅN BÖRJAN istället...
